GRÄNSLAND, MELLANRUM, AVGRUNDER,

28 Jan GRÄNSLAND, MELLANRUM, AVGRUNDER,

AVRÄTTNINGSPLATSER FÅR KONSTNÄRLIGA GESTALTNINGAR

Vi anlitade sju samtidskonstnärer, sex med uppdrag att skapa tillfällig konst på sex tidigare avrättningsplatser i länet och den sjunde för att följa processen.

Deltagande konstnärer: Anna Asplind, Nadine Byrne, David Larsson, Conny Karlsson Lundgren, Erik Rask, Nina Svensson och Sebastian Mügge.

Helgen 22 – 23 april åker vi runt i länet tillsammans med konstnärerna och besöker platserna. Desirée Kjellberg från Sveriges Fängelsemuseum och Erik Anderman från Kulturutveckling Region Gävleborg kommer vid tiderna som står nedan att berätta om platsens historia och introducera konsten.

LÖRDAG 22 APRIL
10.30 Galgbacken på Mostigshällarna. Vi tar del av Anna Asplinds gestaltning “Kommer himlen alltid att vara blå?”. Verket är en ljudinstallation som förmedlas genom en app. Ta med egna hörlurar och en fulladdad smartphone (För att kunna använda appen krävs att du har minst iOS 10 eller android 6).

13.00 Avrättningsplatsen vid Norrbo bro. Vi tar del av Nadine Byrnes gestaltning “Blottläggning”.

16.00 Häxmyran i Ovanåker. Vi tar del av David Larssons gestaltning “Häxmyran 1673 – 2017”.

SÖNDAG 23 APRIL
11.00 Avrättningsplatsen vid Domarstenarna. Vi tar del av Sebastian Mügges gestaltning “One death is a tragedy, one million is a statistic”.

13.30 Trekanten. Vi tar del av Conny Karlsson Lundgrens gestaltning “Rum för undantag (svarta speglar)”.

15.30 Hedesunda avrättningsplats. Vi tar del av Erik Rasks gestaltning “AOD”.

Observera att tillgängligheten på vissa ställen är svår.

Genom att identifiera och lyfta fram tidigare avrättningsplatser runt om i Gävleborg vill vi skapa förutsättningar för en självreflekterande och kritisk läsning av en historisk omständighet som nästan osynliggjorts i Sverige. Med tillfälliga och platsspecifika gestaltningar vill vi röra oss i såväl moraliska som geografiska gränsland. För det är ofta här, vid gränser, som vi hittar tidigare avrättningsplatser. På höjder för att synas, kanske som en del av samhällets kontroll och socialisering? I utkanter av socknar eller län, iscensatta och dramatiserade för att kuva och avvisa det ”oönskade” eller tvinga det ”främmande” att anpassa sig efter rådande normer och ideal? Vad har dessa gränser haft för betydelser? Kan vi identifiera liknande gränser, mellanrum och avgrunder idag? På vilka sätt är dessa rum, de tidigare avrättningsplatserna och dödstraffet, förenade med föreställningar om identitet, klass, etnicitet, sexualitet och kön?

Gå gärna in på projektets hemsida för att läsa mer www.avrattningsplatser.se

 

Personer intresserade av projektet får gärna kontakta projektledaren Desirée Kjellberg, Sveriges Fängelsemuseum, tel 026 – 65 44 30, desiree@fangelsemuseet.se