I SAMLINGARNA

kunskapsamlingar1

År 2010 blev vi ansvarsmuseum för Kriminalvårdens kulturarv. Det innebär att vi i samband med nedläggningar och större renoveringar av anstalter och häkten besöker, dokumenterar och samlar in föremål. Vi ansvarar också för en större samling föremål som tidigare stått utställda i Kriminalvårdens huvudkontor och kursgård. I övrigt består samlingarna i huvudsak av föremål som räddats och tagits till vara av kriminalvårdsanställda i samband med nedläggningar och omorganisationer. En betydande del av samlingarna kommer från den fd kriminalvårdsinspektören och regionchefen Birger Lindroos (1919 – 2003) som tillsammans med kriminalvårdare Sture Swing öppnade Fängelsemuseet år 1978.

VAD HAR VI FÖR FÖREMÅL?

Vi har drygt 3000 föremål från i huvudsak 1850-tal till 2010-tal, ett tidsspann som stämmer överens med hur länge vi haft cellfängelser i Sverige. Våra äldsta föremål är bland annat inventarier från fängelsekyrkor, läderklädda transportfängsel och inredning från såväl celler som administrationslokaler. Bland våra yngsta föremål finns insmugglade mobiltelefoner som tagits i beslag, kläder, yogamattor och leksaker för barn som besöker en förälder i anstalt eller häkte.

 

En anstalt är på vissa sätt som ett samhälle i miniatyr. Där finns arbetsplatser, bostäder, utbildning, andaktsrum, sjukvård, kök och bespisning, kultur, konstnärligt skapande, idrott, med mera. Det har också funnits många olika slags kriminalvårdsanstalter, från öppna jordbruksanstalter till slutna så kallade industrifängelser som Kumla. Detta, och mycket mer speglas i våra samlingar, som innehåller många relativt vardagliga föremål som kan berätta om tillvaron i en sluten miljö. Föremål äldre än cirka 1850, dvs då vi fortfarande dömde till offentliga kropps och skamstraff i Sverige, finns bland annat hos Nordiska museet och på många av länsmuseerna.

ARBETET MED FÖREMÅL

I magasinet arbetar vi med att vårda, numrera och fotografera föremål. Vi har börjat registrera dem databas, och på sikt kommer samlingarna att bli sökbara via nätet. Vi bedriver också en hel del detektivarbete för att få mer kunskap om föremål och idag nedlagda anstalter samt att besvara förfrågningar från bland annat forskare, andra museer, filmteam och teatergrupper. Då och då lämnar vi magasinet för fältarbeten, då vi dokumenterar verksamheter och tar beslut om vad som ska införlivas i samlingarna.

 

Vi ingår i nätverket FOKUS, ett öppet nätverk för alla som arbetar med eller är intresserad av frågor kring funktionshinder/funktionsnedsättning och kulturarv. Projektet FOKUS drevs 2014-2015 och var ett tvåårigt samarbete mellan HandikappHistoriska Föreningen (HHF) och Upplandsmuseet, finansierat av Arvsfonden. Syftet var att utbilda museipersonal i frågor som berör funktionshinder och kulturarv, med målsättningen att skapa långsiktiga förutsättningar för att funktionshinderperspektivet ska bli en självklar del i museernas arbete. Efter projektets slut utgör deltagarna stommen i ett nätverk som driver arbetet vidare. Genom erfarenhet och kunskapsutbyte vill nätverket stödja alla som vill arbeta och verka för frågor som rör funktionsvariationer och funktionshinder. Nätverket är öppet för alla som vill vara med. Kanske har du idéer kring eller önskemål på vad nätverket kan bidra med? Kanske sitter du på en ”historisk skatt”, en berättelse som är viktig att bevara för framtiden? Vill du veta mer om nätverket, kontakta någon i nätverkets samordningsgrupp eller gå in på vår Facebooksida! Följ oss! Tipsa oss!

Nätverket FOKUS finns på facebook: www.facebook.com/natverketfokus

Kontaktperson hos oss: ingrid.miljand(a)fangelsemuseet.se


ARKIV OCH LITTERATUR

I våra arkiv finns dokument, fotografier, rörlig bild och ljud. I museets referensbibliotek finns unik litteratur och en stor samling tidskrifter för dig som forskar om eller intresserar dig för kriminalvårdshistoria. Många släktforskare besöker oss för att ta del av Polisunderrättelserna från 1878 och framåt. I dem finns upplysningar om t ex efterlysta personer, frigivna straffarbetsfångar och tvångsarbetsfångar, samt människor som inte hade laga försvar och därför varnats för lösdriveri. Vi har också mikrofilmade fångjournaler, s k fångrullor från Gävle för tiden 1823 till 1881. Observera att vi för att skydda tredje person tillämpar 70 års sekretess!

 

För mer information och tidsbokning, kontakta Katarina Kallings, museichef. (katarina.kallings@fangelsemuseet.se)


SKÄNKA FÖREMÅL

Vi tar gärna emot gåvor som kan komplettera museets samlingar. Läs gärna vår önskelista där vi kontinuerligt informerar om vad vi saknar i samlingarna! Vi är också intresserade av bilder och personliga berättelser. Även det som ligger nära i tid blir snart historia!

 

Kontaktperson: Antikvarie Ingrid Miljand, telefon 026-65 44 30, e-post ingrid.miljand(a)fangelsemuseet.se.

  • Konst av Bosse Kärne
  • Tjänstedräkter för kvinnor, m/1974 och äldre.
  • Har du varit aktiv i KRUM, som ”praktiker” eller ”teoretiker”? Vi söker föremål, bilder och berättelser kopplade till 1960- och 70-talens sk fångkamp.
  • ”Fångkläder” – vit t-shirt med gula muddar, ofta med KV-tryck. Användes från och med 1970-tal till ca 1990-tal.
  • Vit rock från Håga Sjukhus

HAR DU FRÅGOR ELLER VILL SKÄNKA ETT FÖREMÅL?