FÖR ALLMÄNNA FRÅGOR

För bokning av visningar och allmän rådfrågning:

026 – 65 44 30

info[at]fangelsemuseet.se

POSTADRESS
SVERIGES FÄNGELSEMUSEUM

HAMILTONGATAN 3
802 66 GÄVLE

PERSONAL

KATARINA KALLINGS

Museichef

070 – 628 01 92
katarina.kallings[at]fangelsemuseet.se

DESIRÉE KJELLBERG

Intendent

Program och marknadsföring

Projektledare avrättningsplatser i Gävleborgs län.

076 – 320 32 66
desiree[at]fangelsemuseet.se

INGRID MILJAND

Antikvarie

Samlingsförvaltning

076 – 322 69 85
ingrid.miljand[at]fangelsemuseet.se

MARGIT SÖDERSTRÖM

Museipedagog

Föremålsantikvarie

076- 322 72 06

margit.soderstrom[at]fangelsemuseet.se

YVONNE PERSSON

OSCAR STRAND

Museivärdar

076 – 322 71 87

MUSEETS HISTORIA

ommuseet1

2011 firade vår verksamhet 10 år och vi gav då ut en jubileumsskrift över de år som gått. Den kan du läsa här: Den som lade grundstenen för vår historia var Kriminalvårdaren Sture Swing och Kriminalvårdsinspektör Birger Lindroos, som i slutet av 1970-talet började att samla in föremål från Gävleanstalten då det blev tal om nedläggning. I det gamla slottshäktet, där Kriminalvården då hade sitt regionkontor, fick Lindroos iordningställa ett litet museum i de forna arresterna.

 

Efter nedläggningen av fängelset 1986 fanns planer om att riva byggnaden. En av de drivande krafterna mot detta var bland annat Birgitta Bohlund, som också senare tillsammans med Katarina Kallings lyckades rädda museet från nedläggning när Lindroos krafter började tryta pga av sjukdom och ålder. 2001 bildades den ideella föreningen ”Fängelsemuseet i Gävle” som året därpå övertog driften av museet.

 

2004 invigdes den första utställningen ”Hotell Hamilton” på cellfängelset, och året därpå ”Androm till skräck och varnagel” i slottshäktet. 2006 bytte museet namn till Sveriges Fängelsemuseum för att starkare markera att vi är det enda kriminalvårdshistoriska museet i Sverige med både utställningar och samlingar. 2007 gick Kriminalvården in med ett större stöd till museet,  och 2010 fick vi det formella ansvaret för Kriminalvårdens historiska samlingar.

 

Fr o m 2017 har stödet till museet säkrats genom statsbidrag via Kulturdepartementet istället för genom Kriminalvården. Med denna lösning har bevarandet av Kriminalvårdens kulturarv givits en långsiktig trygghet, vilket är en förutsättning för att vi ska kunna vidareutveckla museiverksamheten.

 

VÅR VÄRDEGRUND

Vi är det Demokratiska museet, det Obekväma museet, ett Ansvarsmuseum, ett Verksmuseum, ett Arbetslivsmuseum och ett museum som förvaltar det Mörka Kulturarvet.

Vi dokumenterar, problematiserar och levandegör kriminalvårdens historia. För att synliggöra Kriminalvårdens kulturarv deltar vi i samhällsdebatten med bland annat våra utställningar, seminarier och sociala medier. Vi inriktar oss på samhällets mörkare sidor, dess maktstrukturer, de “goda intentionernas misslyckanden” och människans tillkortakommanden. Genom ett kriminalvårdshistoriskt perspektiv synliggör vi hur ekonomiska, politiska, sociala och kulturella faktorer har präglat samhällets utformning. Vi skapar med ett historiskt perspektiv en plattform för reflektioner om vår samtid och vår gemensamma värdegrund.

 

Vi vill uppfattas som det Demokratiska museet som vågar ställa samhällskritiska frågor och gör sig delaktigt i den pågående samhällsdebatten. Vi arbetar med en levande historia. För att utveckla detta, är vi öppna för samarbete med intresseorganisationer som arbetar med t ex mänskliga rättigheter, flyktingfrågor, brottsförebyggande åtgärder, våld mot kvinnor och brottsoffers skydd i samhället. Vi är engagerade i Föreningen Genus i museer, projektet FOKUS som syftar till att utbilda museipersonal kring frågor som berör funktionsnedsättningar, och ArbetSam som är Arbetslivsmuseernas samarbetsråd.

boja

boja2

 

CELLSKAPET

CELLSKAPET FÄNGELSEMUSEET I GÄVLE

Få människor funderar över hur drift och finansiering av ett museum ser ut. Många museer finansieras genom kommun, stat eller landsting. Vi är en ideell förening med hyresstöd från kommunen och sedan 2017 riktat statsbidrag via Kulturdepartementet. Men dessa medel räcker inte till för att driva museet. Vi är därför mycket beroende av våra besöks- och visningsintäkter, samt bidrag från stiftelser och donationsmedel riktade mot kulturella verksamheter.

BLI MEDLEM I VÅR FÖRENING

Genom ett medlemskap i den ideella ”Föreningen Fängelsemuseet i Gävle” stödjer du driften av Sveriges Fängelsemuseum. I årsavgiften ingår fri entré på museet. Dessutom bjuds du in till minst två spännande föredrag om året, vilka brukar hållas på vårt årsmöte i mars och på höstmötet i okt/nov.

 

I och med att du blir medlem samtycker du till att dina personuppgifter (namn, adress, e-post) behandlas i syfte att administrera föreningen. Medlemsregistret lämnas inte ut och personuppgifter raderas vid avslutat medlemskap.

 

Årsmedlemskap Enskild 150:- och Familj 200:- 

Nya medlemskap efter 1/10 räknas till nästkommande år.
Betalas till BG-nr 5588-7459 

 

Bild styrelsen, från vänster: Monika Quadt, Peder Mellander,

Katarina Kallings, Siv Eklöf, Mats Öström, Eva Granström och Roger Vidén. 

Saknas på bilden gör Anders Johnsson, Peter Hallgren Stjerndorff och Mikael Hammarstrand.

Verksamhetsberättelse 2017

Verksamhetsplan 2018

Verksamhetsberättelse 2016

Verksamhetsplan 2017

 

KRIMINALVÅRDEN

Det krävs mer än ett avtjänat straff för att tidigare dömda inte ska hamna i utanförskap. I Kriminalvårdens uppgift ingår att skapa förutsättningar för dömda att efter avtjänat straff kunna återvända till ett liv utan kriminalitet och missbruk. Men för att lyckas måste de få en andra chans.

 

 Vi vill synliggöra den stigmatisering av dömda som vi upplever ökar i samhället och som vi är oroade över. Utan jobb och bostad är det närmast omöjligt för våra klienter att komma tillbaka. Kriminalvården har en viktig uppgift i att bidra till samhällsdebatten i dessa frågor. I myndigheten finns stor erfarenhet och expertkunskap om dömdas situation och utmaningar efter strafftiden. Om vi kan öka samhällets tilltro till människors förmåga att utvecklas och förändras, och visa att det är möjligt, skapar vi bättre förutsättningar för att våra klienter ska lyckas i sina fortsatta liv. På sikt bidrar det till färre återfall i brott.

 

– Kriminalvårdens Generaldirektör Nils Öberg, 2014.

I Kriminalvårdens vapen ingår två nycklar. De är tänkta som en tidslinje där silvernyckeln låser in det tidigare livet och där guldnyckeln öppnar för det nya. Nycklarnas tre taggar kan ses som symboler för Kriminalvårdens tre verksamhetsgrenar – häkte, fängelse, frivård – som måste samverka för att Kriminalvården ska nå sitt verksamhetsmål ”Bättre ut”.

Vill du veta mer om Kriminalvården finns mycket fakta och intressant information på deras hemsida, www.kriminalvarden.se.

krimlogo

I am text block. Click edit button to change this text. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.