PERSONAL

FÖR ALLMÄNNA FRÅGOR

För bokning av visningar och allmän rådfrågning:

026 – 65 44 30
070 – 628 01 92

info(at)fangelsemuseet.se

POSTADRESS
SVERIGES FÄNGELSEMUSEUM

HAMILTONGATAN 3
802 66 GÄVLE

KATARINA KALLINGS

katarina

Museichefen som står bakom drivet och visionerna. Det är hon som övertog ansvaret för verksamheten efter grundaren Birger Lindroos och skapade det museum vi har idag.

Telefon: 070-628 01 92
Mail: katarina.kallings(a)fangelsemuseet.se

INGRID MILJAND

Ingrid

Föremålsantikvarie med förkärlek för 1900-tal, Pockettidningen R och ”orangea serien”. Det är även hon som gör våra Youtubefilmer och är rösten i våra audioguider. Kontaktperson för Nätverket FOKUS.

Telefon: 026-65 44 30
Mail: ingrid.miljand(a)fangelsemuseet.se

YVONNE PERSSON

Yvonne

Museivärden som ibland träder fram som madam Yvis med spökhistorieböckerna i högsta hugg.

KERSTIN EKSTRÖM

kerstin

Museivärden som vårdar och visar på arbetet men brinner för att rensa och kasta på fritiden.

ROLF NILSSON

IMG_0132

Guide, museitekniker, arrangemangsansvarig och numera även vigselförrättare. Kallades i ett tidigare liv för ”Sång & Betong”.

Telefon: 073-927 87 41
Mail: rolf.nilsson(a)fangelsemuseet.se

DESIREE KJELLBERG

desiree

Intendenten som ligger bakom formgivningen av museets utställningar. Är trots sin yxfobi även drivande bakom konst- och kulturarvsprojektet om avrättningsplatser i Gävleborgs län GRÄNSLAND, MELLANRUM, AVGRUNDER,. Har ansvar för programverksamhet och marknadsföring.

Telefon: 026-65 44 30
Mail: desiree(a)fangelsemuseet.se

BUZE OCH ZVANTE

buse och Svante

Fängelsehundarna Buze och Zvante som sitter inne på livstid för stöld av matte Katarinas hjärta.

MUSEETS HISTORIA

ommuseet1

2011 firade vår verksamhet 10 år och vi gav då ut en jubileumsskrift över de år som gått. Den kan du läsa här: Den som lade grundstenen för vår historia var kriminalvårdsinspektör Birger Lindroos, som i slutet av 1970-talet började att samla in föremål från Gävleanstalten då det blev tal om nedläggning. I det gamla slottshäktet, där Kriminalvården då hade sitt regionkontor, fick Birger iordningställa ett litet museum i de forna arresterna.

 

Efter nedläggningen av fängelset 1986 fanns planer om att riva byggnaden. En av de drivande krafterna mot detta var bland annat Birgitta Bohlund, som också senare tillsammans med Katarina Kallings lyckades rädda museet från nedläggning när Birger Lindroos krafter började tryta pga av sjukdom och ålder. 2001 bildades den ideella föreningen ”Fängelsemuseet i Gävle” som året därpå övertog driften av museet.

 

2004 invigdes den första utställningen ”Hotell Hamilton” på cellfängelset, och året därpå ”Androm till skräck och varnagel” i slottshäktet. 2006 bytte museet namn till Sveriges Fängelsemuseum för att starkare markera att vi är det enda kriminalvårdshistoriska museet i Sverige med både utställningar och samlingar. 2007 gick Kriminalvården in med ett stort stöd till museet, genom att specialinrätta en tjänst som intendent för Katarina Kallings. Detta gav henne det formella ansvaret för Kriminalvårdens historiska samlingar. Detta befästes ytterligare året därpå med ett bidrag från Kriminalvården till ett föremålsmagasin och två tjänster till. 2010 fick vi det formella uppdraget att ansvara för Kriminalvårdens kulturarv.

 

VÅR VÄRDEGRUND

Vi är det Demokratiska museet, det Obekväma museet, ett Ansvarsmuseum, ett Verksmuseum, ett Arbetslivsmuseum och ett museum som förvaltar det Mörka Kulturarvet.

Vi dokumenterar, problematiserar och levandegör kriminalvårdens historia. För att synliggöra Kriminalvårdens kulturarv deltar vi i samhällsdebatten med bland annat våra utställningar, seminarier och sociala medier. Vi inriktar oss på samhällets mörkare sidor, dess maktstrukturer, de “goda intentionernas misslyckanden” och människans tillkortakommanden. Genom ett kriminalvårdshistoriskt perspektiv synliggör vi hur ekonomiska, politiska, sociala och kulturella faktorer har präglat samhällets utformning. Vi skapar med ett historiskt perspektiv en plattform för reflektioner om vår samtid och vår gemensamma värdegrund.

 

Vi vill uppfattas som det Demokratiska museet som vågar ställa samhällskritiska frågor och gör sig delaktigt i den pågående samhällsdebatten. Vi arbetar med en levande historia. För att utveckla detta, är vi öppna för samarbete med intresseorganisationer som arbetar med t ex mänskliga rättigheter, flyktingfrågor, brottsförebyggande åtgärder, våld mot kvinnor och brottsoffers skydd i samhället. Vi är engagerade i Föreningen Genus i museer, projektet FOKUS som syftar till att utbilda museipersonal kring frågor som berör funktionsnedsättningar, och ArbetSam som är Arbetslivsmuseernas samarbetsråd.

boja

boja2

 

CELLSKAPET

CELLSKAPET FÄNGELSEMUSEET I GÄVLE

styrelsen

Få människor funderar över hur drift och finansiering av ett museum ser ut. Många museer finansieras genom kommun, stat eller landsting. Vi är en ideell förening med ett litet symboliskt stöd från kommunen och ett större verksamhetsstöd ifrån Kriminalvården (t.om. 2016. Ny finansiering från och med 2017). Men dessa medel räcker inte till för att driva museet. Vi är därför mycket beroende av våra besöks- och visningsintäkter, samt bidrag från stiftelser och donationsmedel riktade mot kulturella verksamheter.

BLI MEDLEM I VÅR FÖRENING

Genom ett medlemskap i den ideella ”Föreningen Fängelsemuseet i Gävle” stödjer du driften av Sveriges Fängelsemuseum. I årsavgiften ingår fri entré på museet. Dessutom bjuds du in till minst två spännande föredrag om året, vilka brukar hållas på vårt årsmöte i mars och på höstmötet i okt/nov.

 

Årsmedlemskap Enskild 150:-, Familj 200:- och Föreningar 300:-/år
(För föreningar ingår ej fri entré.)

 

Nya medlemskap efter 1/10 räknas till nästkommande år.
Betalas till BG-nr 5588-7459 

 

Bild styrelsen, från övre vänster: Peter Stjerndoff, Peder Mellander,

Eva Granström, Monica Quadt, Siv Eklöf, Lennart Styrman,

Anders Johnsson, Katarina Kallings och Karl-Axel Bladh.

 

Verksamhetsberättelse 2016

Verksamhetsplan 2017

 

KRIMINALVÅRDEN

Det krävs mer än ett avtjänat straff för att tidigare dömda inte ska hamna i utanförskap. I Kriminalvårdens uppgift ingår att skapa förutsättningar för dömda att efter avtjänat straff kunna återvända till ett liv utan kriminalitet och missbruk. Men för att lyckas måste de få en andra chans.

 

 Vi vill synliggöra den stigmatisering av dömda som vi upplever ökar i samhället och som vi är oroade över. Utan jobb och bostad är det närmast omöjligt för våra klienter att komma tillbaka. Kriminalvården har en viktig uppgift i att bidra till samhällsdebatten i dessa frågor. I myndigheten finns stor erfarenhet och expertkunskap om dömdas situation och utmaningar efter strafftiden. Om vi kan öka samhällets tilltro till människors förmåga att utvecklas och förändras, och visa att det är möjligt, skapar vi bättre förutsättningar för att våra klienter ska lyckas i sina fortsatta liv. På sikt bidrar det till färre återfall i brott.

– Kriminalvårdens Generaldirektör Nils Öberg, 2014.

I Kriminalvårdens vapen ingår två nycklar. De är tänkta som en tidslinje där silvernyckeln låser in det tidigare livet och där guldnyckeln öppnar för det nya. Nycklarnas tre taggar kan ses som symboler för Kriminalvårdens tre verksamhetsgrenar – häkte, fängelse, frivård – som måste samverka för att Kriminalvården ska nå sitt verksamhetsmål ”Bättre ut”.

 

Vill du veta mer om Kriminalvården finns mycket fakta och intressant information på deras hemsida, www.kriminalvarden.se.

krimlogo