FÖR ALLMÄNNA FRÅGOR

026 - 65 44 30

info[at]fangelsemuseet.se

POSTADRESS
SVERIGES FÄNGELSEMUSEUM

HAMILTONGATAN 1
802 66 GÄVLE

Ta del av hur vi hanterar personuppgifter:

Extern integritetspolicy

PERSONAL

DESIRÉE KJELLBERG

Museichef

076 - 320 32 66
desiree[at]fangelsemuseet.se

MALIN WAHL

Museipedagog

076 - 322 72 06
malin.wahl[at]fangelsemuseet.se

YVONNE PERSSON

Museivärd & butik

076 - 322 71 87

MUSEETS HISTORIA

ommuseet1

De som lade grundstenen för vår historia var Kriminalvårdaren Sture Swing och Kriminalvårdsinspektör Birger Lindroos, som i slutet av 1970-talet började att samla in föremål från Gävleanstalten då det blev tal om nedläggning. I det gamla slottshäktet, där Kriminalvården då hade sitt regionkontor, fick Lindroos iordningställa ett litet museum i de forna arresterna.

Efter nedläggningen av fängelset 1986 fanns planer om att riva byggnaden. En av de drivande krafterna mot detta var bland annat Birgitta Bohlund, som också senare tillsammans med Katarina Kallings lyckades rädda museet från nedläggning när Lindroos krafter började tryta pga av sjukdom och ålder. 2001 bildades den ideella föreningen ”Fängelsemuseet i Gävle” som året därpå övertog driften av museet.

2004 invigdes den första utställningen ”Hotell Hamilton” på cellfängelset, och året därpå ”Androm till skräck och varnagel” i slottshäktet. 2006 bytte museet namn till Sveriges Fängelsemuseum. 2007 gick Kriminalvården in med ett större stöd till museet,  och 2010 fick vi det formella ansvaret för Kriminalvårdens historiska samlingar.

Fr o m 2017 får museet statsbidrag via Kulturdepartementet. Med denna lösning har bevarandet av Kriminalvårdens kulturarv givits en långsiktig trygghet, vilket är en förutsättning för att vi ska kunna vidareutveckla museiverksamheten.

2011 firade vår verksamhet 10 år och vi gav då ut en jubileumsskrift över de år som gått. Den kan du läsa här: FFIG_jubileumsskrift.

VISION OCH VÄRDEGRUND

Sveriges Fängelsemuseums vision: Museet som är bäst på att skapa förståelse och engagemang för frågor om brott, straff och frihet.

Vi dokumenterar, problematiserar och levandegör kriminalvårdens historia. För att synliggöra Kriminalvårdens kulturarv deltar vi i samhällsdebatten med bland annat våra utställningar, seminarier och sociala medier. Vi inriktar oss på samhällets mörkare sidor, dess maktstrukturer, de “goda intentionernas misslyckanden” och människans tillkortakommanden. Genom ett kriminalvårdshistoriskt perspektiv synliggör vi hur ekonomiska, politiska, sociala och kulturella faktorer har präglat samhällets utformning. Vi skapar med ett historiskt perspektiv en plattform för reflektioner om vår samtid och vår gemensamma värdegrund.

Vi arbetar med en levande historia. För att utveckla detta, är vi öppna för samarbete med intresseorganisationer som arbetar med t ex mänskliga rättigheter, flyktingfrågor, brottsförebyggande åtgärder, våld mot kvinnor och brottsoffers skydd i samhället.boja

boja2

 

BLI MEDLEM I VÅR FÖRENING

Genom ett medlemskap i den ideella ”Föreningen Fängelsemuseet i Gävle” stödjer du driften av Sveriges Fängelsemuseum. I årsavgiften ingår fri entré på museet.

Styrelsemedlemmar 2023

Ordförande: Roger Vidén. 

Ledamöter: Ulla Ejemar, Niclas Eltenius, Eva Granström, Mikael Hammarstrand, Peder Mellander, Monika Quadt och Mats Öström. 

Valberedning: Anders Hedin och Emelie Lundin. 

Revisor: Mats Svedberg, Aktiv Revision. 

Årsmedlemskap Enskild 150:- och Familj 275:- 

Nya medlemskap efter 1/10 räknas till nästkommande år.
Betalas till BG-nr 5588-7459 

Verksamhetsberättelse 2020

Verksamhetsberättelse 2021

Verksamhetsberättelse 2022

KRIMINALVÅRDEN

Det krävs mer än ett avtjänat straff för att tidigare dömda inte ska hamna i utanförskap. I Kriminalvårdens uppgift ingår att skapa förutsättningar för dömda att efter avtjänat straff kunna återvända till ett liv utan kriminalitet och missbruk. Men för att lyckas måste de få en andra chans.

 Vi vill synliggöra den stigmatisering av dömda som vi upplever ökar i samhället och som vi är oroade över. Utan jobb och bostad är det närmast omöjligt för våra klienter att komma tillbaka. Kriminalvården har en viktig uppgift i att bidra till samhällsdebatten i dessa frågor. I myndigheten finns stor erfarenhet och expertkunskap om dömdas situation och utmaningar efter strafftiden. Om vi kan öka samhällets tilltro till människors förmåga att utvecklas och förändras, och visa att det är möjligt, skapar vi bättre förutsättningar för att våra klienter ska lyckas i sina fortsatta liv. På sikt bidrar det till färre återfall i brott.

- Kriminalvårdens Generaldirektör Nils Öberg, 2014.

I Kriminalvårdens vapen ingår två nycklar. De är tänkta som en tidslinje där silvernyckeln låser in det tidigare livet och där guldnyckeln öppnar för det nya. Nycklarnas tre taggar kan ses som symboler för Kriminalvårdens tre verksamhetsgrenar – häkte, fängelse, frivård – som måste samverka för att Kriminalvården ska nå sitt verksamhetsmål ”Bättre ut”.

Vill du veta mer om Kriminalvården finns mycket fakta och intressant information på deras hemsida, www.kriminalvarden.se.krimlogo

Ett museum i två fängelser i centrala Gävle