Fångkläder

Författaren Lillemor Östlin beskriver sitt första möte med anstalten Hinseberg år 1967 i sin självbiografi Hinsehäxan (2005):

Jag får ett nytt nattlinne och en liten hög med kläder, med allt från en strutig BH och ett par trosor till en underkjol i charmeuse, som är fin som en klänning. En riktig klänning får jag också. Den är av blått skötersketyg, mer som ett förkläde med rak modell och stora fickor.

Klänningen på bilden kommer från just Hinseberg och har dekorerats med broderier av sin forna ägare. Kanske tyckte hon att klänningen var tråkig och opersonlig? Under senare år har dock de kvinnliga fångarna i Sverige burit kläder som anpassats för män. Många fångar har ansett att plaggen är både oklädsamma och obekväma. Därför har Kriminalvården samarbetat med Beckmans Designhögskola som nu utvecklat en klädkollektion för kvinnor. Men det handlar inte bara om yta – kläderna måste också vara skapade så att det inte går att gömma saker i dem eller skada sig själv med dem. Vissa färger är också förbjudna. Mörkblått går inte att använda, då det finns risk för att fångarna blandas samman med den blåklädda personalen. De nya kläderna är gjorda av ekologisk bomull och kommer att sys upp av intagna på Hinseberg. Här kan Du titta på dem.