År 1955 öppnade ungdomsfängelset Roxtuna som kom att bli världskänt för sitt moderna behandlingsklimat. Anstalten bestod av hemlika paviljonger med 7 – 9 platser enligt ”den lilla gruppens princip”, där de psykiskt och tungt socialt belastade pojkarna skulle placeras med största noggrannhet för att få bästa möjliga gruppdynamik. – Det är pojkar med hårda pansar kring sina själar som vi får ta i tu med, men jag tror att vi med tillämpad psykologi, psykiatri och pedagogik skall kunna väcka dom till aktivitet i positiv riktning, sade anstaltschef doktor Ring Lundquist i en intervju i Folket i Bild samma år.
Poeten Tomas Tranströmer (1931-2015) arbetade som psykolog på anstalten under 1960-talet. Han har berättat att diktsamlingen ”Klanger och spår” från 1966 varit särskilt präglad av hans tid på Roxtuna.
Nattskjortan för intagna, prydd med ett ”R” skänktes till museet i samband med nedläggningen av Roxtuna år 2007. När vi ser den tänker vi på en haiku av Tranströmer i samlingen ”Fängelse” (1959) som beskriver en pojke som somnar tryggt i ”en moder av sten”.