Den 15:e april i år ska de sista intagna ha lämnat anstalten Smälteryd, som ligger i Sätila mellan Göteborg och Borås. Sveriges Fängelsemuseum har därför dokumenterat anstalten inför nedläggning.

Anstalten Smälteryd har varit i bruk sedan år 1946, men själva gården har anor från 1700-talet. Det är en öppen anstalt, vilket innebär att de intagna kan röra sig fritt på området. Det finns varken övervakningskameror, stängsel eller taggtråd. Att personalen låser logementen på kvällarna är enbart för de intagnas egen säkerhet – handtaget sitter på insidan. Smälteryd är ett av landets sista fängelser som bedriver jordbruk och var det sista fängelset som hade ett skogslag.

De intagna är antingen direktplacerade med korta strafftider eller så har de suttit av ett längre straff på en sluten anstalt och flyttas till Smälteryd i slutet av straffet, för att successivt vänja sig vid friheten.

Häktet i Gävle stod inför en omfattande renovering år 2009 och i samband med detta gjorde vi ett antal nyförvärv till våra samlingar – bland annat dessa leksaker. I fängelser och häkten finns enkla besöksrum som är möblerade med bord och soffa. Leksakerna finns för de barn som följer med på besöken. Idag har omkring 8000 barn en förälder i fängelse.

Tidigare togs inte mycket hänsyn till den intagnes föräldraskap och barnets situation, men det börjar att förändras.”Godnattsagor inifrån” är ett exempel på ett framgångsrikt projekt för att främja kontakten mellan föräldern i fängelse och barnet. Föräldern får läsa in en saga och skickar inspelningen till barnet, så att det kan få en saga läst för sig varje kväll trots att föräldern inte är där. Läs gärna om projektet i deras blogg:
http://godnattsagorinifran.blogspot.com/

Då cellfängelserna byggdes för att fångarna skulle sitta av sina straff i ensamhet fanns inga fängelsematsalar, utan varje fånge åt ensam i sin cell. Vid måltiderna fick personalen bära upp matportionerna från köket och skicka in dem genom en lucka i celldörren. Vi har mathämtare i olika utföranden i våra samlingar. De flesta är i metall, men bygger på samma princip som denna tidiga modell från 1800-talet i trä. Personalen placerade tallrikarna i hålen och kunde på detta sätt bära flera portioner åt gången från kök till celler.

[vc_row][vc_column][vc_column_text]Inne i cellerna har ofta pottskåpen och deras luckor blivit kvar av praktiska skäl ända in till våra dagar. På anstalten Karlkrona som lades ned i september 2010 fotograferade vi detta pottskåp som faktiskt användes till det den ursprungligen var tänkt för. Även för dagens intagna kan det vara praktiskt att slippa ”flagga på” under natten om man skulle bli kissnödig. Istället för en potta används en kissflaska med lock som trycks på.[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]

Hur klarade cellfängelsernas isoleringsfångar av sina toalettbesöken? Dessa cellbäcken, eller pottor, av brunglaserat stengods kommer från anstalten Västervik, ett gammalt cellfängelse som byggdes år 1871 och var i bruk ända fram till år 2007. Till pottan hörde även ett lock av beckplåt försett med cellnummer.

Då fängelset stod nytt bedrevs ”vård i isolering”. Personalen skulle ha så lite kontakt som möjligt med fångarna. Vid sidan av celldörren fanns en lucka där pottan förvarades. Om den skulle användas kunde fången öppna luckan från insidan av cellen. När pottan sedan skulle tömmas tog personalen ut den genom en motsvarande lucka som vätte ut mot cellkorridoren.

”Vård i isolering” förbjöds år 1945, men de flesta fängelser hade tagit steget mot en mer human fångvård redan under 1900-talets början. Under 1920-talet började alltfler fängelser att installera vattenklosetter och pottluckorna kom i många fall att putsas över i cellkorridorerna.

Ser målningen bekant ut? Den är en kopia av konstnären Nils Forsbergs (1842-1934) kända målning ”En hjältes död” som hänger på Nationalmuseum. Målningen bygger på konstnärens egna upplevelser som sjukvårdssoldat i Fransk-tyska kriget och är en protest mot krigets meningslöshet. Trots detta uppfattade många den som en patriotisk skildring av en hjälte och konstnären belönades med guldmedalj på Parissalongen år 1888.

Den kopia som syns på bilden ovan finns på Sveriges Fängelsemuseum. Den målades av fången Leopold Pettersson 1914 då han satt på Gävle straffängelse under fem år, dömd för ”otukt med flicka under tolv år”. Hans tavlor sticker ut i våra samlingar, både i storlek och avseende teknisk skicklighet.

I februari år 1981 utbröt en arbetsstrejk på anstalten Hudiksvall. Trots det bestämde sig en av de intagna för att arbeta som vanligt. Morgonen därpå hängde på hans celldörr denna 53 cm höga pappfigur med snara om halsen och ”Strejkbrytare” skrivet på bröstet…

Vi vet inte varför de intagna strejkade just den gången, men det var inte första gången som en strejk bröt ut på anstalten. Året innan blev det rubriker i lokalpressen på grund av en arbetsstrejk mot ett regeringsförslag som innebar att de intagna skulle kunna avkrävas urinprov för att avslöja om de använder narkotika.

Kriminalvården har under en lång tid av år uppmuntrat sina klienter att i terapeutiskt syfte ägna sig åt hantverk och måleri. I vår utställning ”Hotell Hamilton” har vi därför ett litet konstgaller med fångkonst  och här under Månadens föremål kan du se flera exempel på olika typer av hantverk!

På fotot ovan ser du ett skrin tillverkat av tändstickor. Invändigt är skrinet spegelklätt i både låda och lock. Skrinet är troligtvis tillverkat under 1940- eller 50-talet, då tändsticksarbete var en populär hobby både innan- och utanför murarna. Mellan åren 1913 och 1953 var Gävlefängelset straffängelse för i huvudsak unga, manliga fångar. År 1954 blev det istället interneringsfängelse för återfallsförbrytare.